Cookies help us give you the best experience of our site. However, you can change your cookie settings in your browser depending on your preferences. Please read more about our cookies in our Cookie Policy.

11:00 | January 28, 2016

Föräldrapusslet

Bild 2016-01-21 kl. 12.10 #2

Älskar mina nya glasögon från SeeByUs.com

Får verkligen gråa hår av hela uppfostranspusslet. Jag och Calle kommer från så otroligt olika bakgrunder och vi har ibland sån otroligt olika inställning till uppfostran. Jag tycker att man ska försöka se längre linjer och mönster under uppväxttiden, “om jag trycker här vad kan det generera om fem år”? Calle undertiden, älskar presenter och snabba kickar. Jag tycker man ska visa på bra exempel och att “livet inte bara är en fest”. Mitt “noll” i livet skiljer sig så från mina barns. Men jag vill verkligen inte använda det som moralisk kompass för att jag tror man får anpassa allt efter sin egen situation. Men att bara identifiera den är svår nog ibland.Vad säger att jag vet bäst liksom?

Såklart vill vi väl båda göra upp med vår egen barndom på ett eller anat sätt. Jag vill ge mina barn något slags “driv” men har verkligen inte listat ut hur man gör det i en värld då man kan få Kalle Anka på Julafton 365 dagar per år. Risken är såklart att jag blir den “trista” föräldern på köpet. Något jag är beredd på att vara, så länge vi lever tillsammans med varandra. Skulle vi skiljas så blir det en jäkla gråkappa att bära. “Näe mamma är tråkig, det är mycket roligare hos pappa”. Hur många gånger har man hört den eller tvärtom.

Calle däremot vill göra upp med sin barndom genom att inte utsätta barnen för något han har varit med om. Med utgångspunkt att allt har varit mindre bra än det han vill erbjuda. Jag har laldrig haft det materiellt jättedåligt eller haft tandläkarskräck och mina föräldrar har alltid varit närvarande på idrottsträningar etc. Hans trauman är så mycket större än mina. Men min upplevelse är att hans anti-akter nästan skapar fobier för barnen. Snarare än något positivt. Eller är det min motvilja som skapar det?

Jag är så rädd för att låta min egen uppfostran prägla deras och att mina demoner ta över förståndet och skapa rädslor hos barnen. Säger VERKLIGEN inte att jag är perfekt här. Jag har redan flyttat över min rädsla för spindlar och getingar till Penny. Men ni fattar vad jag stångas med här, eller hur. Upplever ni samma sak?


0 kommentarer


Genom att lämna en kommentar är jag införstådd om att eventuella personuppgifter som delas kommer att hanteras i enlighet med denna webbplats Integritetspolicy"

Leave a Reply

Your email address will not be published.

By submitting my comment I acknowledge that I have read the privacy policy and fully understand its content.