7:56 | February 28, 2014

Snitt eller inte snitt?

Uncategorized

Jag står just nu i valet och kvalet mellan snitt eller vanlig förlossning. Jag känner mig just nu ganska rädd ska erkännas för att föda vaginalt. Efter allt som stått i tidningarna samt att jag vet en hel del som fått komplikationer efteråt. Jag diskuterade ju det här tidigare på bloggen och det var ju som att öppna en fördämning. Folk klev fram och vågade debattera ämnet. Dessvärre hängde inte kommentarerna med i flytten så de kan ni läsa här!

Penny föddes ju med “akut planerat snitt”. Hon kom ju tidigare än väntat men jag hann få ett planerat snitt – alltså vara vaken och närvarande vid själva förlossningen. Hon var nämligen i säte (satt upp). Jag skulle in på vändningsförsök samma dag som hon kom. Så jag fick valet där och då att förlösa med snitt vilket kändes som en självklarhet där och då. Även om det till 99% går bra med sätesförlossningar så innebär det en liten risk. Men den risken kan ge konsekvenser för ett helt liv och den var jag inte villig att ta. Inte för att få genomföra en förlossning. Aldrig. I efterhand känns det nästan som att det var meningen att jag aldrig skulle få göra det där vändningsförsöket.

Planerade snitt är risken mikroskopisk att något går “fel”. Det är akutsnitten som drar upp statistiken men då är ju både barn och mor försvagade av en traumatisk misslyckad vaginal förlossning.

Men såklart är alltid ett ingrepp ett ingrepp och precis som vilken operation som helst så medförs “risker”. Med det sagt är det ju i princip lika “farligt” att operera blindtarmen typ…

Men jag förundras ibland av vissa tycker det känns mer okej att operera och “fixa brösten” än att göra ett kejsarsnitt. Jag är hur som helst väldigt positiv till snitt på grund av att tidigare erfarenhet. Jag har ju inget annat att jämföra med.

Hur ställer ni er till dessa frågor?

 

10:12 | February 27, 2014

Välkommen hem till mig!

Uncategorized

Foto: Emma Jönsson Dysell/Norstedts

 

Hej alla nya läsare! Så kul att vara här tillslut. Jag och Loppi påbörjade lite smått samarbeten under hösten och sen började vi göra allt fler saker tillsammans. Det var lite som när man börjar dejta en ny partner man ses mer och mer och gillar varandra. En liten mening hänger i luften ett tag och någon måste ta bladet från munnen och ställa den stora frågan om man är ihop eller inte. (“Få chansen” som det hette på skolgården).

Loppi frågade i alla fall chansen på mig och jag var ju redan förälskad så jag sa ju såklart Ja, Ja, Jaa!! Nu är vi ihop och det känns mycket bra.

Anitha Schulman heter jag för er nytillkomna och är 35 år gammal. Jag väntar mitt andra barn just nu och jag veckouppdaterar min graviditet på bloggen, (är just nu i veckan 24). Om ni kollar på kategorin “Gravid” nedan så hittar ni alla mina “gravidinlägg”. Jag arbetar som designer och i spalten till höger ser ni en länk till min webshop där jag säljer mitt porslin. Just idag genomgår den en makeover Men imorgon ser den smashing ut. Välkomna in då! Sen kan ni se mig i olika mediala sammanhang och vill ni se mig live så gjorde jag en programserie i somras som hette Just nu i Vasastan kolla gärna in det. 10 avsnitt ligger på YoutubeDär intervjuar jag 10 stycken hemma i mitt vardagsrum publikt kända personer med dolda sido eller huvudyrken. Eller helt dolda makthavare, ni vet där namnen man ser i text men inte vet hur de ser ut. Jag är ständigt nyfiken på människor och alla har så fantastisk och unika historier.

I höst kommer min allra första bok och jag är såklart jättenervös 5:2 enligt Anitha Schulman heter den.

Jag bor i Stockholm tillsammans med min man Calle och dotter Penny 3 år. Jag har tidigare bloggat på Mama och i egen regi. Men jag längtade efter en liten bloggfamilj igen och det har jag fått nu.

Vi ska snart byta hem och inredning är en stor passion jag har, precis som heta föräldra och barnämnen som ligger mig varmt om hjärtat. Nu senast är jag upprörd över förlossningsvården.  Jag älskar hemmafix, mode och pyssel.

Jag hoppas helt enkelt vi kommer få en massa kul tillsammans Ibland kommer vi vara jätteöverens och ibland inte. Men när vi inte håller med varandra så hoppas jag att vi hanterar det som vuxna. Troll bor i skogen. 🙂

Jag tror att vi ha nytta av varandra på så många sätt. På återseende!

Kram

7:20 | February 27, 2014

Inredningsdrömmar

Uncategorized

Ny tid ny strid. Finns det något göttigare än att planera sitt kommande boende. Allt behöver ju inte ske över en natt om man gör såklart inte av med en möbel innan man flyttar in. Helt plötsligt får gamla möbler nya funktioner. Dessutom har vi lagt ner mycket tid och pengar på befintliga möbler och vill kunna använda dem i mesta möjliga mån. Kanske en liten makeover ska göras för att anpassa dem till det nya hemmet. Hatar slänga bort och köpa nytt kulturen. Något nytt blir det säkert men det känns ganska sekundärt just nu.

Vardagsrummet och köket är kombinerat i nya lägenheten och vi vill behåll vår soffa. Men inser att det är problem med att placera teven då. Men fick inspiration från Pinterest att man kanske skulle våga vända soffan ut mot rummet. “American style” så soffan i princip fungerar som en skiljevägg. I Sverige så är vi så rädda för att vända saker bort från ljuset.

Älskar de hängande taklamporna på bild två som skapar linjer och fiktiva gränser. Svarta sladdar med vita lampor is the shit. Precis som svarta gardinstänger och vita gardiner. Skapar visuella illusioner om rymd.

Vad tror ni om den lösningen?

757410f421282dbf6069881e6d8903c4 e4633108b7f3d15befe5e8d25608f613

 

Fattar ni hur fina våra vardagsrumsstolar och hallspegel kommer bli i kombo till mörka väggar? Tack Illse Crawfoord för inspirationen (igen). Lite schysst Flos armatur på det vi redan har blir pricken över i.

03well-dinder-custom1

Det här sovrummet är mindre än det vi har och man måste optimera ytan. Har kommit på att jag ska måla om vår sängstomme svart och ha en offwhite eller till och med beige sängkappa istället. Samt kjol. Mycket mörka träslag i sovrummet. Italiensk stil. Tror dessvärre vi bra får plats med ett nttuksbord. Men befintligt matbord kan få agera skrivbord med vår andra sänglampa på och ett skåp jag har på jobbet tar jag nog hem och sätter en glasdörr på. Voila ett linneskåp.

bf4134a4f12de17176d615f20492d89f 738f14e5d5b8ba505676d610df3d0c77

Badrummet är i marmor och här får man inte vara feg. Marmor är hårt och måste gullas till. Ska sy upp handdukar (massor) i hotellfeeling med eget sigill på i rött. Dessutom en och annan lampett i tyg. En liten träpall i mörkt trä och klädd sits och ett citronträd eller palm  i keramikurna. Rostfria prydnadsdetaljer i äldre snitt kommer bli “görläckert” och snittblommor såklart.

97a4a44eb41446f2a8d6217c7911aa53 79eaa136c540a07f80383496e4e511e8 5aa32832a251e2d463f0887381ddbae1 828188b8118137d131b72caaf71607db

Barnrummet. Vill på sikt göra någon typ av platsbyggd under och överslafshistoria. Finns så mycket kreativa lösningar. Häng inte upp er på färgerna bara modellerna. Gillar den som är klädd i tyg. Då behöver ju inte stommen vara “smashing”. Vi har ju ett så gilligt lektält då skulle man göra det lite i samma style. Baby Arabian Nights. So cute! Gahhh.

5cce3889fad69d5f642d677614120d07 be2a328df995757eef6f5646a27080cb
7:19 | February 27, 2014

Är det vettigt?

Uncategorized

Okej jag kanske får en virtuell mynning mot min tinning nu när jag går in på det überkänsliga ämnet förlossningsvården. Men när man läser om sådant här blir man så utom sig av frustration. Hur får det gå till på det här sättet?

Hur kan svensk förlossningsvård tillåta en läkare att låta ett värkarbete pågå i 56 timmar utan att bli ifrågasatt? Jag tycker 24 timmar är fyra timmar för mycket. Hur kan man påstå att “alla kvinnor kan föda barn”. Nej det kan vi inte, när ska vi fatta det? Förr i tiden dog folk som flugor i barnsäng. Det refereras det inte till, inte heller det faktum att vi är betydligt större idag än 1970 precis som våra barn. Dessutom nästan 10 år äldre som förstagångsmammor. Nödvändigtvis behöver inte våra bäcken idag hängt med i samma utveckling. Visst är vi lite längre men inte SÅ mycket längre. Då detta primärt har med vikt att göra. Vi får ju knappt plats i flygplansstolarna idag.

Komplikationerna kring graviditet och förlossning är allt ifrån, diabetes till havandeskapsförgiftning etc. För att inte tala om det risktagandet för mamma och barn att låta ett värkarbete pågå i mer än 30 timmar. Det är inget “styrketest” det är vansinne och primärt så handlar det om pengar. Det är klart det är “billigare” för staten att förlösa “manuellt” än att göra en operation (snitt) planerat eller akut med en stort team med läkare i “scrubs”.

Att man vågar dessa risktaganden är för mig helt otroligt. Man leker med liv och kvalitet. Visst kan vi slå oss själva på bröstet och säga “den svenska förlossningsvården är bäst i värden” men hur länge då?!

Varför har inte kvinnor rätten att bestämma över sina egna kroppar om vi nu ska prata jämställdhet? Går inte vården till stor del ut på smärtlindring? Hur kan det då vara vettigt att låta någon få ett söndertrasat underliv, fortfarande tre år senare och 56 timmars smärta?

Hade det varit annorlunda ifall det var män som födde barn? Jag bara undrar.

7:18 | February 27, 2014

Vecka 24

Uncategorized
Bild 2014-02-24 kl. 09.06

Jag som varit så duktig tappade det helt förra veckan. Det började med utemiddag på torsdagen och fredagen. Lördag och söndagen var det ett grovt frosseri i kolhydrater och socker framför OS. Fan!

Ny vecka nu börjar vi om igen. Alltså jag hade ju blivit av med mitt sötsug efter ett halvårs medvetna val. Sen tog det typ tre dagar så var det tillbaka. Fattar ni viken stark drog det är alltså? Känner mig trött igen. Tror det hänger ihop med mitt kassa näringsintag. Så det är bara att köra cold turkey. Dessutom börjar jag få klädproblem för första gången på riktigt. Går inte i typ några skjortor så det första jag ska göra den 25:te är att gå och handla toppar och tajts. Nu börjar den eran på riktigt.Även om det är plusgrader känns vädret deprimerande. Har dessutom svinmycket att göra den här veckan men just nu vill jag bara ligga kvar i sängen.

Längtar bara utomlands igen och längtar till Indien vill verkligen åka till Goa har länge drömt om att köpa mig en gammal portugisisk sekelskiftesvilla där och inreda tidsenligt med modern touch. Ett framtidsprojekt jag hoppas någon gång förverkligas.

Ja det är en drömsk vecka tror jag. Kanske en sorts panikbearbetning inför flytten antar jag. Jag låtsas vara i lalaland, det är trevligare där. Det är så mycket som ska fixas. Packa detta boende, adressändra och flytta massa abonnemang. Dessutom skaffa temporärt boende. Åh jag fattar hur struligt det kommer bli. Känns också lite vemodigt att komma hem från BB till ett temporärt hem. Då vill man ju bara vara hemma. Så jag går runt och sörjer lägenheten lite.

Vet någon om man får åka utomlands med nyfödd efter två veckor? Har hört att vissa vaccin etc måste man vänta 10 veckor med att få. Stämmer det?